Romantik-immun?

Tittade på SATC nyss...
Serien har en del intressanta aspekter och funderingar kring singellivet och dejtinsituationer... Och det här med romantik. Har vi (kvinnor, eller i alla fall jag) blivit immuna mot romantik? Om en man överraskar med blommor, säger vi inte då: Vad har du gjort nu då?
Eller om vi blir utbjudna på restaurang, antar vi inte då att mannen som står för gesten har varit otrogen? Sucker och rullar med ögonen om mannen kommer hem med räkor och vitt vin?
Det som anågs vara romantiskt förr tycker vi idag är ganska patetiskt, klyschigt och har hög yeak-faktor?
Jag menar, vem tycker att det är gulligt att bli bjuden på jordgubbar och champagne? Är det inte bara "slemmigt"?
Vad anses som romatiskt? Finns det fortfarande kvinnor som kan förföras med räkor och vitt vin? En serenad skriven enbart till sin ära? Jordgubbar och champagne? Ett varmt bad med rosblad överallt? Det är ju obehagligt, de fastnar ju överallt de där rackarna...
Har vi blivit för cyniska?
Min idé av romantik är nog de små gesterna. Fotmassage efter en lång dag på jobbet, ett inspelat avsnitt av ens favoritserie som man annars skulle ha missat av någon anledning (numer nedladdat). Den traditionella synen på vad som är romantiskt har inte utvecklats i samma takt som kvinnans syn på det hela...
En annan sak... om jag jag ska fortsätta på min min mer hysteriska bana, allt före de tre orden räknas inte? Är det en allmän uppfattning? Och vem räknas det inte för? Mig? Honom? Que?