tisdag 27 januari 2009

Breaking Benjamin

Sitter här uppflugen i en hörnet av min säng och lyssnar på Breaking Benjamin och får flashback efter flashback från sommaren 2007 (då Phobia gick på repeat hela sommaren).
Midsommar i Strömstad, full-i-polen-kvällarna, det brustna hjärtat, tårarna, hatet, kärleken, flytten, osäkerheten. Och de underbara vännerna och familjen så klart, som allena vägde upp allt det mörka och jobbiga.
Två år senare sitter jag i ett kaos igen. En flytt är på G igen. Efter att ha lappat ihop mitt arma hjärta, fått det brustet igen, jobbar jag än en gång på att lappa ihop det. Undrar hur många gånger det går att sy ihop de där organen egentligen? Finns nog snart ingen frisk vävnad att sätta tråden i.
Känner mig aningens filosofisk och med en känsla av att vishet kommer med åldern. Inte för att jag har så många år på nacken än, känner jag att jag är på väg in i en ny era i livet, förhoppningsvis lite klokare och mer eftertänksam. Men också lika glad, spontan energisk och med precis lika stor aptit på livet. Jag vill ju inte bli bitter redan!
Hur hittar man den där gyllene medelvägen mellan eftertänksam (tråkig) och spontan (naiv)?
Undra sa flundra om gädda är fisk...

måndag 19 januari 2009

Pappa vet bäst. Tydligen.

Av någon outgrundlig anledning vet min far tydligen alltid allt i förväg, och vad som är bäst för sin lilla förvirrade dotter.
När jag började läsa historia sade han, "du skulle ha valt psykologi". Jahopp.. ja ja sade jag men nu blir det historia istället!
6 månader senare och med 50.000 extra i studieskulder bytte jag till psykologi. För det var inge roligt med historia. Pappa: det va ju det jag sa.

När det har tagit slut med diverse pojkvänner har han sagt: "det har jag vetat hela tiden". (med undantag för en viss herre som han hade fel om). Jahopp... ja ja, men man måste ju pussa många grodor innan man hittar mr Right.

När jag flyttade till Karlstad, till Bernstadsgatan sade han: där blir du inte långvarag. Gro: Joho! Här kommer jag att trivas och må sååå bra! ehh....?
Får han rätt ännu en gång ska jag ta mig fan ALLTID lyssna på vad han har att säga och aldrig mer göra något utan att han får lägga in sitt veto! Punkt!

onsdag 14 januari 2009

I miss good sex...

Har ni sett det där avsnittet av sex and the city där Charlotte blir en Samantha med sina Kappa Kappa Gammavänner? När hon över en (eller kanske tre) drinkar förklarar för dem att hon egentligen bara vill bli påsatt riktigt hårt, med huvudet som slår mot sänggaveln gång på gång?

Kunde inte ha sagt det bättre själv. Men när jag väl, ehummm... är i den situationen kan jag inte låta bli att vilja ha den andra versionen av sex. Tillsammans med någon man verkligen tycker om och som betyder något. För så tycker jag nog att det är, sex är bäst med någon man har känslor för.
Men jag är ju känslomässigt störd och kan ju tydligen inte utveckla känslor för en man, även om Mr helt underbar, omtänksam, givmild, uppmärksam och allt sånt där tjaffs man vill ha helt plötsligt står där mitt framför näsan på en. Men neee... Om "han" inte kan få mig att vilja mer, vem kan då? Allt fröken Gro tänkte va, "hoppas till gud att han inte ringer" Alltså: känslomässigt störd.
(Som tur va ringde han aldrig, bara ett sms. Och killar idag verkar fatta vinken rätt sanbbt om man inte svarar. Hörde aldrig nåt mer från honom. Tack tack!)

Så hur ska jag då kunna hamna i ett förhållande, för att få det sexet jag egentligen vill ha, när jag inte är redo för ett nytt förhållande? Eftersom jag är känslomässigt störd, vilket jag har konstaterat redan ett antal gånger. Och fuckbuddy blir inte samma sak, även om det är bekvämt. En sån kan man ju tycka mycket om, vara bra vänner och ha supersex. Men neee.. vill inte det heller.

Vad återstår?
Kicka ut mina hjärnspöken, bli känslomössigt normal, hitta en välartad man att bli kär i och vips! Där finns det där braiga sexet! Men hur fan ska jag hinna med det innan jag blir apatisk?
Saknar inte sex, jag saknar bra sex. Eller ne, jag saknar jordskalvsbra sex.
Kanske har man varit för bortskämd tidigare vad vet jag, men jag anser att varje kvinna (och egentligen kanske man också) har bra till jordskalvsbra sex!

Japp, det va allt jag hade på hjärtat för tillfället!
So Long!